Blogg

Bloggen

Nu delar vi människors utmattningsresor även i textform.

Vi delar våra och andra människors utmattningsresor i vår podd, men vill nu också ge människor möjligheten att dela sin resa även i textform. Det finns nämligen vissa som hellre läser än lyssnar och då vill vi kunna erbjuda fler sätt att ta till sig av människors utmattningsberättelser.

Blogg 23: “Bryta och byta arbetsmiljö”

”Bryta och byta arbetsmiljö” Anna – 32 år, delar sin utmattningsresa i blogg 23 — Det var december 2018. Jag gick hem på jullov. Som lärare har man ju sånt,[…]

Läs mer

Blogg 22: “Nu ser jag min kropp som min bästa vän.”

”Nu ser jag min kropp som min bästa vän” Madelene – 27 år, delar sin utmattningsresa i blogg 22 — Mitt liv innan utmattningen handlade om att hålla många bollar[…]

Läs mer

Blogg 21: Tänk om livet inte bara händer oss – tänk om vi kan vara med och välja.

”Tänk om livet inte bara händer oss – Tänk om vi kan vara med och välja”Matilda – 33 år, delar sin utmattningsresa i blogg 21—En morgon när jag satt där[…]

Läs mer

Blogg 20: “Jag skulle leva upp till ideal som var helt orimliga”

Blogg 20: ”Jag skulle leva upp till ideal som var helt orimliga”Helen – 42 år, delar sin utmattningsresa— Det var i mars 2011 som allting rasade. Fasaden jag hållt upp[…]

Läs mer

Blogg 19: “Min pånyttfödelse”

Blogg 19: ”Min pånyttfödelse” Josefin – 27 år, delar sin utmattningsresa — Min utmattning var som en pånyttfödelse. Jag ser den inte längre som något negativt, utan som något fint. Något[…]

Läs mer

Blogg 18: “Jag tror jag blev lite bättre bara av att öppna upp”

Blogg 18: ”Jag tror jag blev lite bättre bara av att öppna upp.” Reidar – 42 år, delar sin utmattningsresa — Jag vet inte var min utmattningsdepression började. Det kan[…]

Läs mer

Blogg 17: “Psykiska sjukdomar är lika mycket sjukdomar som andra sjukdomar.”

Blogg 17: ”Psykiska sjukdommar är lika mycket sjukdommar som andra sjukdommar” Lucille – 29 år, delar sin utmattningsresa — Det var morgon. Jag stod i köket. Jag var så andfådd och[…]

Läs mer

Blogg 16: “Bipolär och utmattad”

Blogg 16: ”Bipolär och utmattad” Lisa – 39 år, delar sin utmattningsresa — I Norrland 1980 ser jag dagens ljus. Jag växer upp i Härnösand med mamma, pappa och en yngre[…]

Läs mer

Blogg 15: “Stressen kom smygandes men jag fortsatte att köra på som vanligt”

Blogg 15: ”Stressen kom smygandes men jag fortsatte att köra på som vanligt” Anja – 18 år, delar sin utmattningsresa — Sedan jag var ungefär 7 år gammal så har[…]

Läs mer

Blogg 14: ”Hon kallades för Psycho Bitch”

Blogg 14: ”Hon kallades för Psycho Bitch” Camilla – 36 år, delar sin utmattningsresa — Jag har funderat över vad det egentligen är som formar oss till dem vi är. Är det[…]

Läs mer

Blogg 13: “Psykisk ohälsa och utbrändhet finns, oavsett hur mycket vi människor försöker filtrera bort.”

Blogg 13: “Psykisk ohälsa och utbrändhet finns, oavsett hur mycket vi människor försöker filtrera bort.” Susanna – 29 år, delar sin utmattningsresa — Jag har alltid varit en person som[…]

Läs mer

Blogg 12: “Jag blev någon annan, än mig själv”

Blogg 12: “Jag blev någon annan, än mig själv” Sanna – 42 år, delar sin utmattningsresa — Tid. Något vi ofta har för lite av. Under delar av hösten, har jag[…]

Läs mer

Blogg 11: “Börjar dansa och gråter glädjetårar”

Blogg 11: “Börjar dansa och gråter glädjetårar” Johan – 44 år, delar sin utmattningsresa — Springer hem med andan i halsen då jag redan i huvudet är på fotbollsplanen och[…]

Läs mer

Blogg 10: ”Håll ut. Det blir bättre.”

Blogg 10: ”Håll ut. Det blir bättre.” Line – 38 år, delar sin utmattningsresa — För er som nyligen insjuknat i utmattningssyndrom: det handlar i princip om att hålla ut tills[…]

Läs mer

Blogg 9: “Jag älskar ju att leva! Och jag är värd att leva!”

Blogg 9: ”Jag älskar ju att leva! Och jag är värd att leva!” Sandy – 32 år, delar sin utmattningsresa — Inom loppet på 2 1/2 år hade jag funnit min[…]

Läs mer

Blogg 8: “Kan vända när som helst”

Blogg 8: ”Kan vända när som helst” Maria – 34 år, delar sin utmattningsresa — Hade anat symptomen i månader. Ändå blev jag så förvånad när det hände. Nästan som att[…]

Läs mer

Blogg 7: “Hade hamnat i utmattningsdepression oavsett”

Blogg 7: ”Hade hamnat i utmattningsdepression oavsett” Johanna – 45 år, delar sin utmattningsresa — För fyra år sedan var jag långtidssjukskriven för utmattningsdepression. Vägen dit var lång, jag hade[…]

Läs mer

Blogg 6: “Bestämde mig för att jag aldrig mer skulle tillbaka dit, och så blev det.”

Blogg 6: ”Bestämde mig för att jag aldrig mer skulle tillbaka dit, och så blev det” Amanda – 29 år, delar sin utmattningsresa — Hej. Mitt namn är Amanda och jag är 29[…]

Läs mer

Blogg 5: “Njuter mer av att vara nöjd”

Blogg 5: ”Njuter mer av att vara nöjd” Johan – 38 år, delar sin utmattningsresa — För första gången på väldigt länge börjar jag få kontroll över mitt liv och mitt[…]

Läs mer

Blogg 4: “Att förlora mig själv”

Blogg 4: ”Att förlora mig själv” Sanna – 41 år, delar sin utmattningsresa — Jag föll. Det som var jag försvann. Jag ville bort från situationen, bort från mig själv. Frustrationen[…]

Läs mer

Blogg 3: “Idag lever jag ett liv bortanför krav och förväntningar på vem jag borde vara”

Blogg 3: ”Idag lever jag ett liv bortanför krav och förväntningar på vem jag borde vara” Nathalie – 29 år, delar sin utmattningsresa — Jag kom inte in i min port.[…]

Läs mer

Blogg 2: “Jag gick vilse men har börjat finna de nya vägarna”

Blogg 2: ”Jag gick vilse men har börjat finna de nya vägarna” Suzana – 32 år, delar sin utmattningsresa — År 2018 blev inte alls som jag hade tänkt mig. Jag[…]

Läs mer

Blogg 1: “Skam, frustration, rädsla & sorg höll mig tidvis i ett järngrepp”

Blogg 1: ”Skam, frustration, rädsla & sorg höll mig tidvis i ett järngrepp” Hanna – 40 år, delar sin utmattningsresa — Jag hade just avslutat en lunch med min man. Året[…]

Läs mer

Följ oss på Instagram

Instagram post 18022354432279326 Alexander och Jennifer spelar idag in det sista poddavsnittet för säsong 4 och tar nu sommaruppehåll och är tillbaka i september. Hoppas ni vill lyssna på dagens inspelning! Stor kram från oss.  OBS! Vi glömde ta en bild till dagens podd, så fick därför bli vår omslagsbild till dagens avsnitt.

Alexander och Jennifer spelar idag in det sista poddavsnittet för säsong 4 och tar nu sommaruppehåll och är tillbaka i september. Hoppas ni vill lyssna på dagens inspelning! Stor kram från oss.

OBS! Vi glömde ta en bild till dagens podd, så fick därför bli vår omslagsbild till dagens avsnitt.
...

33 2
Instagram post 17996435254289818 Teaser inför säsongens sista avsnitt. Återkoppla gärna till oss om vad som dyker upp i er när ni lyssnat på avsnittet. Vi hoppas ni får en fin sommar. Kram från oss till er 🌺☀️❤️ #rakiniväggen #uppehåll #paus #utmattningssyndrom

Teaser inför säsongens sista avsnitt. Återkoppla gärna till oss om vad som dyker upp i er när ni lyssnat på avsnittet. Vi hoppas ni får en fin sommar. Kram från oss till er 🌺☀️❤️ #rakiniväggen #uppehåll #paus #utmattningssyndrom ...

75 6
Instagram post 18021352159275547 Du är okej som du är, oberoende av hur du mår. Det är okej att må på alla sätt som du ibland gör. Låt ingen ta det ifrån dig. Det är okej om du inte må bra. ❤️ #utmattningssyndrom #raktiniväggen #psykiskohälsa #okejattintemåbra

Du är okej som du är, oberoende av hur du mår. Det är okej att må på alla sätt som du ibland gör. Låt ingen ta det ifrån dig. Det är okej om du inte må bra. ❤️ #utmattningssyndrom #raktiniväggen #psykiskohälsa #okejattintemåbra ...

252 10
Instagram post 18141347899026425 — Det var december 2018. Jag gick hem på jullov. Som lärare har man ju sånt, jullov, påsklov och sommarferie. I mitt huvud var jullovet oändligt långt, vi skulle fira jul hemma och barnen skulle vara lediga hela lovet.  I ena halvan av huvudet var allt härligt och fint. I andra delen fanns högarna med rättning och annat jobb-relaterat som jag låg efter med. Det satt en filur på ena axeln och påminde om att jag hade minst tre klassuppsättningar med prov att bedöma och dessutom hade jag inte planerat momenten som startade efter jullovet. Första dagarna på lovet tänkte jag “jag tar tag i det där sen” och “jo, två klassuppsättningar ska jag ändå rätta, det är rimligt”. Fram till julafton lyckades jag stänga av tankarna på jobbet. Jag tränade, städade och fixade inför en mysig julafton med familjen. 
Några dagar före nyårsafton hade den där filuren på axeln börjat skrika högre och oftare. Nu var det verkligen dags att försöka komma ikapp med jobbet. Jag gjorde ett försök, men orkade bara igenom ett par elevtexter. Filuren i huvudet började jämka med att göra-listan och drog ner kravet till 1,5 klassuppsättning. Men sen bara brast allt. Det gick inte. Jag föll. 
Flera gånger under min tid som sjukskriven fick jag rådet, både från vänner och okända personer, att man får byta jobb. Att det är okej att gå ifrån det sammanhang där det sket sig. Jag avfärdade alla dessa råd med att jag trivdes på mitt jobb. Jag hade fantastiska kollegor och elever. Jag intalade både mig själv och andra att jag absolut ville tillbaka. 
Efter tre månaders heltidssjukskrivning skulle jag tillbaka till jobbet på 25%. Läkaren var bestämd, man ska tillbaka så snart som möjligt för att inte tappa kontakten med arbetsplatsen. Jag kom tillbaka i april. Mitt i ett sammelsurium av nationella prov och betygsångest. Det fungerade sådär, trots att jag fick andra arbetsuppgifter och inte skulle vara inblandad i betygshetsen. 
Hösten blev dock bättre. Jag påbörjade ett rehab-program och för att orka det blev jag sjukskriven på 100% igen. Det var först då jag började känna en långsam förändring och reell förbättring.  Besök vår hemsida för att läsa hela berättelsen: www.raktiniväggen.se

— Det var december 2018. Jag gick hem på jullov. Som lärare har man ju sånt, jullov, påsklov och sommarferie. I mitt huvud var jullovet oändligt långt, vi skulle fira jul hemma och barnen skulle vara lediga hela lovet.

I ena halvan av huvudet var allt härligt och fint. I andra delen fanns högarna med rättning och annat jobb-relaterat som jag låg efter med. Det satt en filur på ena axeln och påminde om att jag hade minst tre klassuppsättningar med prov att bedöma och dessutom hade jag inte planerat momenten som startade efter jullovet. Första dagarna på lovet tänkte jag “jag tar tag i det där sen” och “jo, två klassuppsättningar ska jag ändå rätta, det är rimligt”. Fram till julafton lyckades jag stänga av tankarna på jobbet. Jag tränade, städade och fixade inför en mysig julafton med familjen.
Några dagar före nyårsafton hade den där filuren på axeln börjat skrika högre och oftare. Nu var det verkligen dags att försöka komma ikapp med jobbet. Jag gjorde ett försök, men orkade bara igenom ett par elevtexter. Filuren i huvudet började jämka med att göra-listan och drog ner kravet till 1,5 klassuppsättning. Men sen bara brast allt. Det gick inte. Jag föll.
Flera gånger under min tid som sjukskriven fick jag rådet, både från vänner och okända personer, att man får byta jobb. Att det är okej att gå ifrån det sammanhang där det sket sig. Jag avfärdade alla dessa råd med att jag trivdes på mitt jobb. Jag hade fantastiska kollegor och elever. Jag intalade både mig själv och andra att jag absolut ville tillbaka.
Efter tre månaders heltidssjukskrivning skulle jag tillbaka till jobbet på 25%. Läkaren var bestämd, man ska tillbaka så snart som möjligt för att inte tappa kontakten med arbetsplatsen. Jag kom tillbaka i april. Mitt i ett sammelsurium av nationella prov och betygsångest. Det fungerade sådär, trots att jag fick andra arbetsuppgifter och inte skulle vara inblandad i betygshetsen.
Hösten blev dock bättre. Jag påbörjade ett rehab-program och för att orka det blev jag sjukskriven på 100% igen. Det var först då jag började känna en långsam förändring och reell förbättring.

Besök vår hemsida för att läsa hela berättelsen: www.raktiniväggen.se
...

80 4
Instagram post 17860857421873266 Thomas Andersson medverkar i Rakt in i Väggens 128:e podd — Thomas Anderson är civilingenjören som under tre år förändrar sitt liv på ett radikalt sätt. Genom att riva muren och tillåta sig att vara sårbar kunde han övervinna de gamla rädslor och tankar som hindrat honom från att leva fullt ut.  Thomas delar i sin bok, Sårbar man – vägen till inre styrka, naket med sig av sin dagbok från de tre omvälvande åren. Det är en öppen och personlig resa där vi får ta del av hans innersta känslor, från de mörka tankarna och hopplösheten till styrkan han finner inom sig. Dagboken varvas med reflektioner utifrån de insikter han har idag, vilket gör detta till en dynamisk och insiktsgivande berättelse som utspelar sig bakom muren hos en vanlig svensk man. 
Thomas är utbildad civilingenjör, arbetat på Volvo och som managementkonsult. Han har lång erfarenhet av globala projekt, digitalisering och förändringsledning. Nu driver han eget företag med fokus på människor och företag i förändring. Han erbjuder föreläsningar, workshops, förändringsledning och individuella samtal. Hans bok släpptes maj 2019 och nu har även hans ljudbok släppts i april 2020 som han läst in själv. Mer info på hans hemsida, www.thomasanderson.se

Thomas Andersson medverkar i Rakt in i Väggens 128:e podd — Thomas Anderson är civilingenjören som under tre år förändrar sitt liv på ett radikalt sätt. Genom att riva muren och tillåta sig att vara sårbar kunde han övervinna de gamla rädslor och tankar som hindrat honom från att leva fullt ut.

Thomas delar i sin bok, Sårbar man – vägen till inre styrka, naket med sig av sin dagbok från de tre omvälvande åren. Det är en öppen och personlig resa där vi får ta del av hans innersta känslor, från de mörka tankarna och hopplösheten till styrkan han finner inom sig. Dagboken varvas med reflektioner utifrån de insikter han har idag, vilket gör detta till en dynamisk och insiktsgivande berättelse som utspelar sig bakom muren hos en vanlig svensk man.
Thomas är utbildad civilingenjör, arbetat på Volvo och som managementkonsult. Han har lång erfarenhet av globala projekt, digitalisering och förändringsledning. Nu driver han eget företag med fokus på människor och företag i förändring. Han erbjuder föreläsningar, workshops, förändringsledning och individuella samtal. Hans bok släpptes maj 2019 och nu har även hans ljudbok släppts i april 2020 som han läst in själv. Mer info på hans hemsida, www.thomasanderson.se
...

57 3
Instagram post 17864236126818608 Teaser inför vårt poddsläpp imorgon. Thomas Anderson med boken ”Sårbar man”

Teaser inför vårt poddsläpp imorgon. Thomas Anderson med boken ”Sårbar man” ...

62 4
Instagram post 17851277267039539 Självklart antar vi utmaningen @rebeccahedberg.se 
Vet du att den mentala inställning och det beteende vi själva har även påverkar vår omgivning i flera led?  Så här är en utmaning till dig!  I tacksamhet 😃  Nu sprider vi tacksamhet utåt alla håll - tillsammans!  Skriv ner en eller flera saker nedan som du är tacksam över och utmana sen två kompisar genom att tagga dem här nedan att göra samma sak i sitt flöde 🧡  Idag är jag tacksam över
🧡Lite extra tacksam över min vänskap med Jennifer. Hon har lärt mig så mycket och är en daglig inspiration. Tack för att du finns.
🧡 Jag är tacksam över det härliga vädret som vi har just nu. Njuter varje gång jag kommer ut. 🧡 Tacksam över alla dagliga utmaningar som får mig att växa som människa. 
Jag utmanar @mentalpepp.se @hakanrydins @mindbodyemma @nninaaw @utmattningen.se 
Att sprida vidare tacksamhet 😃🧡

Självklart antar vi utmaningen @rebeccahedberg.se
Vet du att den mentala inställning och det beteende vi själva har även påverkar vår omgivning i flera led?

Så här är en utmaning till dig!

I tacksamhet 😃

Nu sprider vi tacksamhet utåt alla håll - tillsammans!

Skriv ner en eller flera saker nedan som du är tacksam över och utmana sen två kompisar genom att tagga dem här nedan att göra samma sak i sitt flöde 🧡

Idag är jag tacksam över
🧡Lite extra tacksam över min vänskap med Jennifer. Hon har lärt mig så mycket och är en daglig inspiration. Tack för att du finns.
🧡 Jag är tacksam över det härliga vädret som vi har just nu. Njuter varje gång jag kommer ut. 🧡 Tacksam över alla dagliga utmaningar som får mig att växa som människa.
Jag utmanar @mentalpepp.se @hakanrydins @mindbodyemma @nninaaw @utmattningen.se
Att sprida vidare tacksamhet 😃🧡
...

71 14
Instagram post 17845484291103348 — Mitt liv innan utmattningen handlade om att hålla många bollar i luften samtidigt och hela tiden utmana mig själv mer och mer. Hjälpa andra så mycket jag kunde, jobba över på tok för ofta och starta upp alla möjliga projekt.  Stress var något jag tyckte att jag hanterade väldigt bra. Efter att ha arbetat inom bland annat äldreomsorgen, snabbmats-branschen, reception och varit en ställföreträdande funktionsledare inne på ett lager i några år så var man rätt härdad. Det jag inte förstod var att all den stress jag levt med på dessa arbeten och under alla dessa år har antagligen byggts upp och till sist sa kroppen ifrån. Jag ångrar än idag att jag faktiskt inte lyssnade på kroppen tidigare.  En månad ungefär innan jag kraschade så svimmade jag när jag var i Holland med min bästa vän. Jag svimmade inne på Starbucks. Det förklarade jag bort med att det var nog vätskebrist, trots att jag hade dagligen huvudvärk och yrsel efter det. Några veckor efter det så klarade jag av att gå 5km i skogen med mina föräldrar, Men bara 2 dagar senare klarade jag inte ens gå ut med soporna längre. Jag sa till kollegorna att jag snart skulle komma tillbaka. Men jag kom aldrig tillbaka.  När jag blev sjuk så kände jag att min kropp hade förrått mig. Att den bara gav upp för ingenting, att den inte gör som jag vill och att den tänker saker som är rent ut sagt löjliga. 
Men det var tvärtom. Jag förrådde min kropp. Min kropp som alltid kämpat på min sida och tagit mig igenom allt i livet. Den orkade inte mer, för jag tog inte hand om den ordentligt. Nu ser jag min kropp som min bästa vän. Hur mycket dumt man än gjort mot sin kropp så har den alltid funnits där för mig. Och även nu när hjärnan ger upp och vägrar gå upp ur sängen så gör kroppen det ändå. Jag har förrått min bästa vän, Min fina vän. Det är som att jag började lägga över massor av uppgifter på min vän, som stora stenar. Och ju fler stenar jag la på desto tyngre blev det för min vän.  Vill du läsa hela Madelenes berättelse? Besök i så fall vår hemsida: www.raktiniväggen.se  Återkoppla gärna till @madde210

— Mitt liv innan utmattningen handlade om att hålla många bollar i luften samtidigt och hela tiden utmana mig själv mer och mer. Hjälpa andra så mycket jag kunde, jobba över på tok för ofta och starta upp alla möjliga projekt.

Stress var något jag tyckte att jag hanterade väldigt bra. Efter att ha arbetat inom bland annat äldreomsorgen, snabbmats-branschen, reception och varit en ställföreträdande funktionsledare inne på ett lager i några år så var man rätt härdad. Det jag inte förstod var att all den stress jag levt med på dessa arbeten och under alla dessa år har antagligen byggts upp och till sist sa kroppen ifrån. Jag ångrar än idag att jag faktiskt inte lyssnade på kroppen tidigare.

En månad ungefär innan jag kraschade så svimmade jag när jag var i Holland med min bästa vän. Jag svimmade inne på Starbucks. Det förklarade jag bort med att det var nog vätskebrist, trots att jag hade dagligen huvudvärk och yrsel efter det. Några veckor efter det så klarade jag av att gå 5km i skogen med mina föräldrar, Men bara 2 dagar senare klarade jag inte ens gå ut med soporna längre. Jag sa till kollegorna att jag snart skulle komma tillbaka. Men jag kom aldrig tillbaka.

När jag blev sjuk så kände jag att min kropp hade förrått mig. Att den bara gav upp för ingenting, att den inte gör som jag vill och att den tänker saker som är rent ut sagt löjliga.
Men det var tvärtom. Jag förrådde min kropp. Min kropp som alltid kämpat på min sida och tagit mig igenom allt i livet. Den orkade inte mer, för jag tog inte hand om den ordentligt. Nu ser jag min kropp som min bästa vän. Hur mycket dumt man än gjort mot sin kropp så har den alltid funnits där för mig. Och även nu när hjärnan ger upp och vägrar gå upp ur sängen så gör kroppen det ändå. Jag har förrått min bästa vän, Min fina vän. Det är som att jag började lägga över massor av uppgifter på min vän, som stora stenar. Och ju fler stenar jag la på desto tyngre blev det för min vän.

Vill du läsa hela Madelenes berättelse? Besök i så fall vår hemsida: www.raktiniväggen.se

Återkoppla gärna till @madde210
...

96 12
Share via
Copy link