Blogg

Bloggen

Nu delar vi människors utmattningsresor även i vår blogg.

Förutom att lyssna på inspirerande människor i vår podd, kan du också läsa om människor som öppnar upp och delar sin utmattningsresa i vår blogg.

Blogg 24: “Att möta oss själva där vi är och inte där vi tycker att vi borde vara. “

”Att möta oss själva där vi är och inte där vi tycker att vi borde vara.”Karolina – 38 år, delar sin utmattningsresa i blogg 24

Läs mer

Blogg 23: “Bryta och byta arbetsmiljö”

”Bryta och byta arbetsmiljö” Anna – 32 år, delar sin utmattningsresa i blogg 23

Läs mer

Blogg 22: “Nu ser jag min kropp som min bästa vän.”

”Nu ser jag min kropp som min bästa vän” Madelene – 27 år, delar sin utmattningsresa i blogg 22

Läs mer

Blogg 21: Tänk om livet inte bara händer oss – tänk om vi kan vara med och välja.

”Tänk om livet inte bara händer oss – Tänk om vi kan vara med och välja”Matilda – 33 år, delar sin utmattningsresa i blogg 21

Läs mer

Blogg 20: “Jag skulle leva upp till ideal som var helt orimliga”

Blogg 20: ”Jag skulle leva upp till ideal som var helt orimliga”Helen – 42 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 19: “Min pånyttfödelse”

Blogg 19: ”Min pånyttfödelse” Josefin – 27 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 18: “Jag tror jag blev lite bättre bara av att öppna upp”

Blogg 18: ”Jag tror jag blev lite bättre bara av att öppna upp.” Reidar – 42 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 17: “Psykiska sjukdomar är lika mycket sjukdomar som andra sjukdomar.”

Blogg 17: ”Psykiska sjukdommar är lika mycket sjukdommar som andra sjukdommar” Lucille – 29 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 16: “Bipolär och utmattad”

Blogg 16: ”Bipolär och utmattad” Lisa – 39 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 15: “Stressen kom smygandes men jag fortsatte att köra på som vanligt”

Blogg 15: ”Stressen kom smygandes men jag fortsatte att köra på som vanligt” Anja – 18 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 14: ”Hon kallades för Psycho Bitch”

Blogg 14: ”Hon kallades för Psycho Bitch” Camilla – 36 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 13: “Psykisk ohälsa och utbrändhet finns, oavsett hur mycket vi människor försöker filtrera bort.”

Blogg 13: “Psykisk ohälsa och utbrändhet finns, oavsett hur mycket vi människor försöker filtrera bort.” Susanna – 29 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 12: “Jag blev någon annan, än mig själv”

Blogg 12: “Jag blev någon annan, än mig själv” Sanna – 42 år, delar sin utmattningsresa Att skriva ger mig en slags lättnadskänsla. Jag tycker att det är roligt, nyttigt, läkande[…]

Läs mer

Blogg 11: “Börjar dansa och gråter glädjetårar”

Blogg 11: “Börjar dansa och gråter glädjetårar” Johan – 44 år, delar sin utmattningsresa — Springer hem med andan i halsen då jag redan i huvudet är på fotbollsplanen och[…]

Läs mer

Blogg 10: ”Håll ut. Det blir bättre.”

Blogg 10: ”Håll ut. Det blir bättre.” Line – 38 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 9: “Jag älskar ju att leva! Och jag är värd att leva!”

Blogg 9: ”Jag älskar ju att leva! Och jag är värd att leva!” Sandy – 32 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 8: “Kan vända när som helst”

Blogg 8: ”Kan vända när som helst” Maria – 34 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 7: “Hade hamnat i utmattningsdepression oavsett”

Blogg 7: ”Hade hamnat i utmattningsdepression oavsett” Johanna – 45 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 6: “Bestämde mig för att jag aldrig mer skulle tillbaka dit, och så blev det.”

Blogg 6: ”Bestämde mig för att jag aldrig mer skulle tillbaka dit, och så blev det” Amanda – 29 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 5: “Njuter mer av att vara nöjd”

Blogg 5: ”Njuter mer av att vara nöjd” Johan – 38 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 4: “Att förlora mig själv”

Blogg 4: ”Att förlora mig själv” Sanna – 41 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 3: “Idag lever jag ett liv bortanför krav och förväntningar på vem jag borde vara”

Blogg 3: ”Idag lever jag ett liv bortanför krav och förväntningar på vem jag borde vara” Nathalie – 29 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 2: “Jag gick vilse men har börjat finna de nya vägarna”

Blogg 2: ”Jag gick vilse men har börjat finna de nya vägarna” Suzana – 32 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Blogg 1: “Skam, frustration, rädsla & sorg höll mig tidvis i ett järngrepp”

Blogg 1: ”Skam, frustration, rädsla & sorg höll mig tidvis i ett järngrepp” Hanna – 40 år, delar sin utmattningsresa

Läs mer

Följ oss på Instagram

Instagram post 17918460463493519 Jag börjar mer och mer förstå grejen med att skriva ner vad man är tacksam för. 
Det finns ett ordspråk som lyder: Vi ser vad vi fokuserar på. På något sätt behöver inte ekvationen vara mer komplex än så, om vi inte väljer att göra det svårare. Desto mer fokus vi ger till tacksamhet, desto fler saker kommer att flöda in i vårt liv, som vi kan vara tacksamma över. 
Tre saker jag är tacksam för idag: 
1. Ett givande samtal med min syster @sjalensbudbarare som fick mig till att se saker ur nya perspektiv. Inte konstigt att hon är coach(asgrym)
2. Att jag känner mig lite mer lugn och stabil efter att ha vilat mycket under gårdagen. 
3. Att det är så himla skönt väder med frisk luft och att jag bor nära en skog. 
Vad är du tacksam för? Skriv gärna 1-3 saker om du vill. ♥️

Jag börjar mer och mer förstå grejen med att skriva ner vad man är tacksam för.

Det finns ett ordspråk som lyder: Vi ser vad vi fokuserar på. På något sätt behöver inte ekvationen vara mer komplex än så, om vi inte väljer att göra det svårare. Desto mer fokus vi ger till tacksamhet, desto fler saker kommer att flöda in i vårt liv, som vi kan vara tacksamma över.

Tre saker jag är tacksam för idag:
1. Ett givande samtal med min syster @sjalensbudbarare som fick mig till att se saker ur nya perspektiv. Inte konstigt att hon är coach(asgrym)
2. Att jag känner mig lite mer lugn och stabil efter att ha vilat mycket under gårdagen.
3. Att det är så himla skönt väder med frisk luft och att jag bor nära en skog.

Vad är du tacksam för? Skriv gärna 1-3 saker om du vill. ♥️
...

126 9
Instagram post 18172278667017255 En gång i tiden var vi små och behövde lära oss att gå. Först kröp vi. Sedan provade vi att stå upp. Sedan ramlade vi. Men vi provade igen. Vi ställde oss upp, gick en liten bit, men sen kanske vi föll igen. Tiden gick. Sträckorna blev längre och fallen färre. Någon gång föll vi hårt och vi grät. Vi lärde oss från fallen och fortsatte att öva. Och en dag kunde vi plötsligt gå. 
Tänk dig metaforiskt din återhämtningsresa från utmattningen som din resa till att börja gå för första gången. Visst finns det likheter?

En gång i tiden var vi små och behövde lära oss att gå. Först kröp vi. Sedan provade vi att stå upp. Sedan ramlade vi. Men vi provade igen. Vi ställde oss upp, gick en liten bit, men sen kanske vi föll igen. Tiden gick. Sträckorna blev längre och fallen färre. Någon gång föll vi hårt och vi grät. Vi lärde oss från fallen och fortsatte att öva. Och en dag kunde vi plötsligt gå.

Tänk dig metaforiskt din återhämtningsresa från utmattningen som din resa till att börja gå för första gången. Visst finns det likheter?
...

166 17
Instagram post 17924553916444920 Heltidsstudier, träning flera gånger i veckan, umgås med vänner, städa lägenheten, långpromenader på helgerna, storhandla, skriva en bok eller plugga långt in på kvällen. Varför gör jag allt det här? Utåt sett anses jag flitig, driven och framåt. "Du studerar för din framtid.", "Du tränar för din hälsa." och "Du vet vad du vill.". Hur kan du veta att det här stämmer? Hur vet du att det är anledningen till det jag gör? Hur kan du säga det här till mig, utan att du egentligen frågat? Du har till viss del rätt i dina uttalanden, men den största anledningen till att jag gör allt det här är för att slippa vara i mig själv. Slippa påträngande destruktiva tankar, undvika stark/ihärdig ångest och för att minska risken att slungas tillbaka till traumatiska minnen. Min funktion har blivit en fasad för min dysfunktion. Det här har blivit ett problem för mig i psykiatrin, där jag anses ha för hög funktionsnivå för att få den behandlingen jag önskar. Jag gör saker för att trycka undan och "glömma" för en stund. De har dock svårt att förstå det här, och jag blir inte sedd eller hörd. Det de ser som prestation hos mig är egentligen majoriteten av tiden en överlevnadsstrategi. Mitt sätt att hantera livet på - inte hållbart men nödvändigt till och från i väntan på vård. 
Människors prestationer och funktioner kan utåt sett anses vara bra, men frågan är vad som finns bakom. Vad är det som gör att en person ofta jobbar över? Vad är anledningen till att en person hela tiden har almenackan full? Tänk efter. Och våga fråga. 
Vad väcks i dig när du läser det här? 🍁❤️ Kram, Jennifer

Heltidsstudier, träning flera gånger i veckan, umgås med vänner, städa lägenheten, långpromenader på helgerna, storhandla, skriva en bok eller plugga långt in på kvällen. Varför gör jag allt det här? Utåt sett anses jag flitig, driven och framåt. "Du studerar för din framtid.", "Du tränar för din hälsa." och "Du vet vad du vill.". Hur kan du veta att det här stämmer? Hur vet du att det är anledningen till det jag gör? Hur kan du säga det här till mig, utan att du egentligen frågat? Du har till viss del rätt i dina uttalanden, men den största anledningen till att jag gör allt det här är för att slippa vara i mig själv. Slippa påträngande destruktiva tankar, undvika stark/ihärdig ångest och för att minska risken att slungas tillbaka till traumatiska minnen. Min funktion har blivit en fasad för min dysfunktion. Det här har blivit ett problem för mig i psykiatrin, där jag anses ha för hög funktionsnivå för att få den behandlingen jag önskar. Jag gör saker för att trycka undan och "glömma" för en stund. De har dock svårt att förstå det här, och jag blir inte sedd eller hörd. Det de ser som prestation hos mig är egentligen majoriteten av tiden en överlevnadsstrategi. Mitt sätt att hantera livet på - inte hållbart men nödvändigt till och från i väntan på vård.

Människors prestationer och funktioner kan utåt sett anses vara bra, men frågan är vad som finns bakom. Vad är det som gör att en person ofta jobbar över? Vad är anledningen till att en person hela tiden har almenackan full? Tänk efter. Och våga fråga.
Vad väcks i dig när du läser det här? 🍁❤️ Kram, Jennifer
...

175 57
Instagram post 17881308481858040 ANIA WITWITZKA är en konstnär med polskt ursprung och är född och uppvuxen i Stockholm. Hon är utbildad i England på två ledande konsthögskolor: Cumbria Institute of the Arts och Dartington College of Arts. Hennes arbetslivserfarenhet som grafisk formgivare, föreläsare, projektledare och kursledare har, tillsammans med hennes starka intresse för kreativiteten som källa till människans blomstrande gett henne en stadig bas som konstnär. Det var under en period av utbrändhet som Ania kom i kontakt med intuitivt måleri och målerimetoden Vedic Art som var en av flera vägar som ledde till hennes återhämtning och ökade åtagande till att stötta andras kreativitet för läkning och personlig utveckling. Sedan ca 6 år tillbaka lever Ania på sitt måleri och sina kurser och driver Shine Through Art AB. I dag är hon bosatt i Vaxholm utanför Stockholm med sin man och undervisar i måleri och entreprenörskap för konstnärer via internet och i sin ateljé.
www.shinethroughart.com
kramarAnia

ANIA WITWITZKA är en konstnär med polskt ursprung och är född och uppvuxen i Stockholm. Hon är utbildad i England på två ledande konsthögskolor: Cumbria Institute of the Arts och Dartington College of Arts. Hennes arbetslivserfarenhet som grafisk formgivare, föreläsare, projektledare och kursledare har, tillsammans med hennes starka intresse för kreativiteten som källa till människans blomstrande gett henne en stadig bas som konstnär. Det var under en period av utbrändhet som Ania kom i kontakt med intuitivt måleri och målerimetoden Vedic Art som var en av flera vägar som ledde till hennes återhämtning och ökade åtagande till att stötta andras kreativitet för läkning och personlig utveckling. Sedan ca 6 år tillbaka lever Ania på sitt måleri och sina kurser och driver Shine Through Art AB. I dag är hon bosatt i Vaxholm utanför Stockholm med sin man och undervisar i måleri och entreprenörskap för konstnärer via internet och i sin ateljé.
www.shinethroughart.com
kramarAnia
...

46 1

Vilken muskel stärker du just nu? ...

129 11
Instagram post 17880653581882208 Tacksamhet.
Jag har en nära vän som hjälper mig att ligga på vården; säga vad jag behöver och vad jag önskar. Hon har ringt till psykiatrin ett par gånger denna veckan för att hjälpa mig att förklara mitt mående. Hon har berättat farhågorna med att de inte ser min problematik i och med att de anser mig vara mycket välfungerande i vardagen. Jag har länge känt att det varit till min nackdel, i stöd från vårdens sida, att jag pluggar heltid, bor själv i en lägenhet, tränar och har vänner. De anser att min funktionsnivå är väldigt hög, men de ser inte riktigt lidandet bakom, och att plugget och de flesta aktiviteter jag gör är för att slippa vara i mig själv med tankar, känslor och minnen. Det är oftast ett undvikandebeteende, men det ses inte som det i psykiatrin, utan för det tas jag som driven trots att jag försökt förklara många gånger. När min vän har ringt till psykiatrin har hon varit tydlig, rak och ställt krav. Jag har själv svårt att ta den rollen då jag inte vill vara till besvär, och när jag väl försökt uttrycka det så har jag inte tagits på allvar. Det är en lättnad för mig att få den här hjälpen av min vän, och att hon verkligen vågar/kan vara ärlig mot dem och inte förminskar mig i det som jag lätt själv kan göra. Jag kan ibland tänka; är jag värd att få hjälp från vården och få den här sortens stöttning från mina vänner? Oavsett så är jag så enormt tacksam för mina vänner och det stöd jag får ❤️
Vad känner du tacksamhet för? Kram, Jennifer 🌸

Tacksamhet.
Jag har en nära vän som hjälper mig att ligga på vården; säga vad jag behöver och vad jag önskar. Hon har ringt till psykiatrin ett par gånger denna veckan för att hjälpa mig att förklara mitt mående. Hon har berättat farhågorna med att de inte ser min problematik i och med att de anser mig vara mycket välfungerande i vardagen. Jag har länge känt att det varit till min nackdel, i stöd från vårdens sida, att jag pluggar heltid, bor själv i en lägenhet, tränar och har vänner. De anser att min funktionsnivå är väldigt hög, men de ser inte riktigt lidandet bakom, och att plugget och de flesta aktiviteter jag gör är för att slippa vara i mig själv med tankar, känslor och minnen. Det är oftast ett undvikandebeteende, men det ses inte som det i psykiatrin, utan för det tas jag som driven trots att jag försökt förklara många gånger. När min vän har ringt till psykiatrin har hon varit tydlig, rak och ställt krav. Jag har själv svårt att ta den rollen då jag inte vill vara till besvär, och när jag väl försökt uttrycka det så har jag inte tagits på allvar. Det är en lättnad för mig att få den här hjälpen av min vän, och att hon verkligen vågar/kan vara ärlig mot dem och inte förminskar mig i det som jag lätt själv kan göra. Jag kan ibland tänka; är jag värd att få hjälp från vården och få den här sortens stöttning från mina vänner? Oavsett så är jag så enormt tacksam för mina vänner och det stöd jag får ❤️

Vad känner du tacksamhet för? Kram, Jennifer 🌸
...

113 19
Instagram post 17861577347192580 Vad du än känner och upplever just nu, så är det okej. Det är okej att vara människa helt enkelt. Denna påminnelse kom till mig idag.

Vad du än känner och upplever just nu, så är det okej. Det är okej att vara människa helt enkelt. Denna påminnelse kom till mig idag. ...

222 24
Share via
Copy link
Powered by Social Snap